Fjärde December - Trucks (1997)

I första inlägget påstod jag att Kingkalendern skulle erbjuda mycket variation, och jag trodde verkligen att det var sant. Nu står jag här, för tredje dagen i rad, med en film om onda bilar. Det är lätt att skylla på Stephen King här, men han såvitt jag vet har han faktiskt bara skrivit två berättelser om självgående fordon. Både dagens film och Maximum Overdrive är nämligen båda baserade på samma novell, Trucks. 

För ungefär en dag sedan visste jag inte ens om att Trucks, alltså filmen, existerade, och det är väl kanske inte jättekonstigt. Det är en kanadensisk-amerikansk tv-film från 1997 som inte drog någon överdriven mängd tittare eller direkt verkar ha imponerat på något, utan mest brukar ses som Maximum Overdrive fast utan allt det konstiga som gjorde den någorlunda underhållade. Premissen är densamma, karaktärerna är till viss del utbytta (och inte lika irriterande, men spelas istället av sämre och mindre karismatiska skådespelare) men spelar ungefär samma roller. Till skillnad från i MO händer dock oftast ingenting.  

Jag vill faktiskt prata lite mer om Maximum Overdrive nu efter att jag sett Trucks, för jag har väldigt mycket lättare att uppskatta den i efterdyningarna av dagens film. Jag vet nu att det krävs en kokaingalen regissör för att göra någonting vettigt av den här superdumma berättelsen. Jag vet också att det finns en charm i en film där chefen på en diner också är vapensmugglare lite från ingenstans och råkar ha en bazooka i källaren. Jag vet att en högre budget än "tv-film 1997" krävs för att göra premissen rättvisa (Trucks har typ två lastbilar och två lite större bilar, sammanlagt). Jag vet att det här inte är någonting man bör ta på allvar, och Kokain-kingen tog helt rätt beslut när han gjorde sin version till en riktigt mörk actionkomedi (trots att humorn ofta var dålig kan jag uppskatta hur lättsam den var nu). Allt detta vet jag nu, men främst vet jag att en professionell, (får vi förmoda) drogfri regissör kan göra ett sämre jobb än en hög Stephen King som inte visste vad han höll på med, och sedan var så missnöjd med produkten att han aldrig regisserade någon mer film. Det är faktiskt en ganska sjuk insikt. 

Du förstår det redan, jag behöver inte ens säga det, men vi tar den korta slutsatsen redan nu. Är Trucks bra? 

Nej. Självklart inte. 

Det var det inlägget det. Imorgon ska vi prata om en man som sannerligen kan springa. Vi hörs då! 

Eller så är du galen och vill läsa längre intryck om denna plåga till film. Då gör du som vanligt det efter bilden (denna KUSLIGA bild) här nedanför! 

Det känns på många sätt som att Trucks inte finns på riktigt. Som om den är någonting jag har hittar på. Det borde inte finnas en chans till att någon såg Maximum Overdrive och tänkte "Hm, det här vill jag göra en ännu sämre film av!". Men tyvärr är den verklig, och tyvärr är dess faktiska tagline "U-TURN, U-DIE!". Av någon anledning har omslaget också ett ondskefullt skelett i förarsätet, trots att hela grejen här är självkörande bilar. Väldigt konstigt. Dock skulle jag nog kunna uppskatta Trucks mer om den faktiskt handlade om skelett-chaufförer som attackerade allting levande.  

Jag har på sätt och vis inte jättemycket att säga om Trucks eftersom att den egentligen är samma film som Maximum Overdrive. Med det sagt känns det som att jag aldrig skriver extra mycket när jag påstår något sådant, så var beredd på att jag kanske ljuger. 

Den stora skillnaden är väl att det inte riktigt finns någonting alls att rekommendera här. Det finns en skådespelare som utan någon som helst tvekan är spelad av en robot, men annars vet jag inte riktigt vad man bör se den för. Kanske scenen där en skyddsdräkt på något sätt får eget liv, tar en yxa och hugger ihjäl två människor (jag antar att det på något vis är en bil som agerar genom dräkten?), eller när en kvinna blir påkörd av en bil, fast filmen klipper precis så sent att man hinner se hur den faktiskt bara kör förbi vid sidan av henne (men hon blir alltså dödad i filmens värld, där den körde på henne). Den ena av dessa scener mer bisarr än rolig, och den andra är bara ett väldigt klantigt misstag, så jag vet väl inte om en film är värd att se bara för det. Det här är visserligen en rätt tydlig 1/5-film, så kanske den enda anledningen att se den är för att veta om den är så dålig som jag säger.

Det är dock ingen bra idé. Trucks är nämligen väldigt tråkig, och det är där dess största problem ligger. Jag kan leva med en taffligt gjord film alla dagar i veckan om den åtminstone är lite kul att titta på, men det här är bara 98 minuter där ingenting intressant någonsin händer. Inte ens när någon karaktär är i fara, eller när filmen slutar med att de typ räddas av en snäll(?) helikopter, bryr jag mig överhuvudtaget. En film måste förtjäna intresse, och Trucks gör sitt yttersta för att inte göra det. Den är mest typisk gammal tv-film där den låga budgeten döljs bakom långa, tråkiga samtal som inte leder någonstans, eller karaktärer som tittar argt på lastbilar (som ofta har tydliga chaufförer i förarsätet. Tyvärr inte skelett) en stund. Det här hade kunnat vara ett 30 minuter långt avsnitt av någon tv-serie istället, och när man kan ta bort en dryg timme från någonting är det sällan ett gott tecken. 

Dialogen är också skräääääp. Alla karaktärer måste ständigt förklara vilka de är (en äldre man vill ofta påpeka att han är en gammal hippie, men varför han är det görs aldrig helt tydligt), och deras känslor speglar inte det de säger eller gör. Maximum Overdrive hade också det här problemet, men eftersom att den inte var lika usel som Trucks tänker man inte på det lika mycket. På tal om Maximum Overdrive har faktiskt gör faktiskt den här någonting bättre än den, och det är hur konsekvent alla fordon får eget liv. I MO kändes det inte riktigt som att det fanns några regler alls; vissa bilar och maskiner blev självmedvetna, medan andra förblev som vanligt. Det var ganska irriterande, och som tur är ingenting som förekommer här. Men det är också den enda saken Trucks gör bättre än en film som inte ens den är bra. 

Ska vi sammanfatta allting är Trucks usel. Alltså verkligen. Jag har sett sämre filmer i mitt liv, men jag har på sätt och vis svårt att se hur någonting åtminstone ska kunna bli lika tråkigt under den här kalenderns gång. Sämre är jag helt säker på, men jag litar på att de filmerna åtminstone har lite underhållningsvärde. Den här är bara 98 minuter av ingenting, och sen tar den slut. Jag kommer glömma den, och om något år kanske komma att tänka på den igen och känna "Trucks, ja. Det är inte en film jag vill se igen." 

Det här är ju faktiskt lite som att se Christine och Maximum Overdrive i ett. En "ond bil"-historia som tar sig själv på extremt stort allvar men tyvärr är så dum att det inte fungerar. Christine var gjord av en kompetent filmskapare som kunde distrahera från det absurda genom att halvt dölja det bakom filmens andra aspekter. Trucks är en massa onda bilar (som däremot vet när de ska behandla människor väl så att de ska vilja tanka alla världens onda bilar vid behov), och inte mer än så. Inte helt lätt att ta på allvar. 

Imorgon blir det på sätt och vis inte mycket bättre, men det blir väldigt mycket mer underhållande. Då ska vi ta en springtur in i en dystopisk framtid, du och jag. Vi ses då! 

Så bra.